Topic outline

  • Stress

    Vetkutteleva opiskelija

    Med stress avses en situation där en person upplever att hen inte har tillräckliga resurser för att möta de utmaningar och krav som hen ställs inför. Personen upplever alltså att hen har svårt att klara av alla dessa krav och utmaningar. Det kan handla om krav som ställs av någon annan, men ofta också om krav som vi ställer på oss själva. Stress bottnar alltid i en personlig upplevelse, och olika personer kan uppleva olika situationer och saker som stressiga. Våra tidigare erfarenheter kan påverka vilka situationer vi upplever som hotfulla och vilka situationer som aktiverar ett stresstillstånd. Har du till exempel befunnit dig i en situation där du har känt dig stressad över ett matematikprov som närmar sig, medan din kompis har förhållit sig lugn och avslappnad inför samma prov? Vi kan också känna stress över positiva saker och upplever ofta stress i samband med förändringar där våra resurser och vår anpassningsförmåga ställs på prov. Till exempel en flytt till en ny studieort kan orsaka stress, även om du ser fram emot flytten.

    Stress orsakar ändringar i kroppen, tankarna, känslorna och ofta också i beteendet. Att upptäcka om du är stressad är en viktig förmåga. Om du lär dig lägga märke till stressignaler i din kropp och ditt psyke kan du också hantera stressen bättre. Vi börjar med en uppgift.

     

    Uppgift: Hur märker du om du är stressad?

    Dela in ett papper i fyra delar med hjälp av streck och skriv in vilka tecken på stress som du upptäcker i:

    1. Kroppen

    2. Tankarna

    3. Känslorna

    4. Beteendet

     

    Fäkta, fly eller frys

    Ett stresstillstånd uppstår när vi tolkar någonting som hotfullt. Amygdala i hjärnan aktiveras, vilket leder till att stresshormoner frigörs i blodomloppet och det sympatiska nervsystemet aktiveras. Detta orsakar kroppsliga förändringar som förbereder oss på att fäkta eller fly i en hotfull situation: andningen blir ytligare, hjärtat slår fortare, sinnena skärps och handflatorna blir svettiga. Detta är en så kallad flykt- och kampresons och är en naturlig reaktion i en hotfull situation även hos andra djur. Flykt- och kampresponsen har utvecklats för att främja vår överlevnad och fungerar väl i en hotfull situation som kräver en snabb reaktion. Våra förfäder hade till exempel nytta av att kroppens maximala prestationsförmåga aktiverades i mötet med ett lejon. Senare har denna responsmodell kompletterats med en frysrespons, som är ytterligare ett sätt att reagera på stress.  

    Flykt- och kampresponsen leder också till att psyket skärps, vi kan fatta snabba beslut och vårt beteende styrs i en klar riktning. I dagens värld kan man som studerande bli stressad över en deadline som närmar sig eller över ljudet av ett e-postmeddelande mitt i tentläsningen. Stress kan å andra sidan ge den energi som behövs för att bli klar med en inlämningsuppgift i tid. Den ökade vakenheten till följd av en flykt- och kamprespons främjar dock inte mer djupgående reflektioner. En larmreaktion orsakad av stress lämpar sig inte när du ska läsa till tentamen, ta in ny information och relatera den till tidigare information samt reflektera över informationens innebörd. 

    Stressen blir skadlig i synnerhet om den blir långvarig och larmreaktionen pågår en längre tid. Långvarig stress är ofta kopplad till olika fysiska symtom, såsom spänningar i nacke och axlar, huvudvärk, förhöjt blodtryck, hjärtklappning, magproblem, återkommande förkylningar och ryggproblem. Vidare kan långvarig stress leda till ökad risk för studierelaterad stress. Därför är det viktigt att varva stressen med regelbunden återhämtning.

     

    Känslor, tankar och beteende vid stress

    Stress är förknippat med negativt laddade känslor, såsom ångest, frustration och nedstämdhet. Vid stress tenderar också tankarna att vara mycket negativa, till exempel ”Jag kommer aldrig att klara tentamen”. Det kan vara svårt att frigöra sig från dessa tankar när arbetsdagen är slut och de kan snurra i huvudet också på fritiden. Virrvarret av tankar kan vara svårt att stoppa, vilket du kan märka till exempel på kvällen när du går och lägger dig och du fortfarande tänker på allt du behöver få gjort. Då kan det vara svårt att somna. Sömnsvårigheter är ett vanligt tecken på stress.

    Därtill beter vi oss ofta annorlunda när vi är stressade. Någon kanske äter ohälsosamma godsaker, medan någon annan skippar motionen och en tredje tillbringar hela dagen med näsan i tentboken utan ett enda avbrott. Vi tänker oss att dessa metoder lättar på stressen, när de i själva verket leder till att stressen ökar. När du skippar aktiviteter som främjar återhämtningen och välbefinnandet sågar du av din egen gren. Därför är det viktigt att vara medveten om hur du brukar bete dig när du är stressad och vilka metoder du använder dig av för att lätta på stressen. 

     

    Stress och vakenhet

    Stress är kopplat till vakenhet. Vid stress kan graden av vakenhet vara antingen för hög eller för låg. Studierna framskrider bäst när vakenheten är på en optimal nivå.

    Förhöjd vakenhet är ett tillstånd som många av oss känner igen. Det innebär en känsla av rastlöshet och att gå på högvarv. Du har svårt att koncentrera dig på studierna och kan märka att du påbörjar många olika uppgifter utan att slutligen få någonting gjort. Du kan också lägga märke till att tankarna snurrar i ditt huvud och att tentläsningen störs av att du gång på gång börjar tänka på eller göra något annat. Du kanske lägger mycket tid på att fila på en onödig detalj i din essä, och arbetet går verkligen inte framåt. I ett tillstånd av förhöjd vakenhet har man svårt att lyssna på sina egna behov och glömmer ofta att äta och ta pauser. Att glömma bort återhämtningen under en hel dag kan ta ut sin rätt senare. Studierna innehåller alltid mer brådskande perioder, till exempel då deadliner och tentamina närmar sig. I synnerhet då ökar risken för förhöjd vakenhet.


    Ylivireyden tuntomerkit

    Bild: zeneraattorit.fi

    Ett utdraget tillstånd av förhöjd vakenhet kan å sin sida leda till nedsatt vakenhet. När belastningen blir för långvarig tar kroppen och psyket en behövlig paus. Vid nedsatt vakenhet går kroppen och psyket in i ett viloläge och man börjar gå på autopilot när energin inte räcker till för aktivt beslutsfattande. Nedsatt vakenhet kännetecknas av att det är svårt att komma till skott och få saker gjorda. Du känner dig trött, frånvarande och apatisk. Du kan känna dig nedstämd och att du inte orkar interagera med andra. Du vill bara åka hem, vara för dig själv och vila. När du kommer hem efter en lång dag av intensiva studier kan du känna att du bara vill ligga på soffan och att även den minsta hushållssysslan känns övermäktig. Det bästa sättet att undvika nedsatt vakenhet är att undvika för långa perioder av förhöjd vakenhet. 


    Alivireyden tuntomerkit

    zeneraattorit.fi

    Genom att lyssna på din kropp kan du lära dig att reglera din vakenhet bättre. Vi fortsätter med en uppgift: