Anvisningar för att göra veckoschema

1. Introduktion till veckoplanering: att sätta upp mål

Prioritera.  Vad är viktigast?

Kommer du ihåg ABC-modellen? Vi repeterar för säkerhets skull!

 Mål på nivå A syftar till att ”skapa mening” – du når dina mål och lever ett liv som passar dig.

• Mål på nivå A: välj fyra till sex centrala saker, t.ex. de viktigaste kurserna inom huvudämnet samt det viktigaste målet vad gäller din fritid. Dessa sysslor är viktigast med tanke på de resultat och mål du eftersträvar och med tanke på framtiden. Använd din bästa tid (prime time) och energi på dessa med en prestationsnivå på 80–100 %.
• Mål på nivå B: Nödvändiga sysslor, ofta rutiner, som har mindre effekt. Använd endast rimligt med tid och energi på dessa med en prestationsnivå på 60–80 %. Dessa nödvändiga rutiner och sysslor kan vara intressanta, men de är inte särskilt centrala med hänsyn till dina mål.
• Mål på nivå C: saker du gör om du har tid. Om du har ont om tid kan du sålla bort bland dessa. Prestationsnivå 0–60 %.

Gå vidare genom att klicka på pilen.

2. Spjälka upp målen i delar

I samband med ABC-uppgiften spjälkade du upp dina sysslor i mindre delar.

För att friska upp minnet: Spjälka upp sysslorna i så små delar att de säkert blir gjorda. En lämplig helhet är t.ex. en timmes arbete åt gången. På så sätt försäkrar du dig om att du får uppleva känslan av att lyckas.

Spjälka upp målen i veckovisa sysslor genom att ställa följande fråga: vad måste jag göra för att nå detta mål?

• Om du t.ex. vill komma igenom en matematikkurs är de veckovisa sysslorna att gå på föreläsning, skaffa material, räkna, gå på räkneövningar, delta i räknestugan, räkna tillsammans med kompisarna, be om råd, leta fram den information du saknar på andra webbplatser, repetera de delar du behärskar dåligt.
• Om du t.ex. vill komma i form är de veckovisa sysslorna att idrotta 4 gånger i veckan.
• Om det är fråga om en kurs på 5 studiepoäng är den veckovisa arbetsmängden, jämnt fördelad över sex veckor, ganska stor. Kursen kräver totalt 135 arbetstimmar. Jämnt fördelat över sex veckor betyder det mer än 20 arbetstimmar per vecka som ska skrivas in i veckoschemat. 

3. Tips för att göra ett veckoschema

Att göra ett veckoschema

Reservera tid varje vecka framöver för att göra ett veckoschema. Skriv in dina mål i veckoschemat, spjälka upp dem i konkreta sysslor och skriv in sysslorna i kalendern. En del av sysslorna, såsom att delta i en föreläsning, kan föras direkt in i kalendern. I fråga om en del sysslor är det inte möjligt att på förhand veta någon exakt tidpunkt. Dessa kan skrivas in som dagens huvudpunkt i schemat. Föreläsningar och övningar kan du länka direkt från MyCourses till t.ex. Googles kalender.

• Kolla kalendern dagligen.
• Fundera på morgonen vad som är dagens huvudpunkt.
• Kolla listan över dina mål varje vecka (skriv ut den och sätt upp väggen).
• Identifiera vilka mål som är viktigast för dig.
• Se till att du har en klar bild av dagens sysslor och vad som är dagens huvudpunkt samt vad du planerar få gjort denna vecka.

‘Recognise your prime time and defend it ruthlessly’

Alla människor har en bästa tid på dagen (prime time). Kom underfund med vilken som är din bästa tid på dagen och använd den till att utföra de sysslor som är viktigast. Stå på dig och tacka nej till annat under denna tid. Uteslut störande faktorer. Stäng av alla kommunikationsmedel. Varje gång du blir avbruten mitt i en svår uppgift tar det 15 minuter innan du återfår full koncentration.

Att självständigt göra upp en studieplan i kalendern

Högskolestudier innebär för det mesta självständigt arbete. Anteckna tydligt den tid du tänker använda t.ex. för att förbereda dig inför en föreläsning. Du får ut mera av föreläsningen om du har bekantat dig med materialet i förväg. Anteckna även den tid du tänker använda för att repetera innehållet i föreläsningen, t.ex. dagen efter föreläsningen. Då blir det betydligt lättare att läsa till tentamen. När du repeterar kan du sammanfatta det centrala innehållet i föreläsningen t.ex. genom att visualisera det på något sätt.

4. Följ upp din tidsanvändning!

Tips inför framtiden: 

• Anteckna under några veckors tid vad du verkligen gjorde och hur mycket tid du lade på studier. Det är möjligt att du märker att du inte lade så mycket tid på studier som du trodde.
• Bedöm hur du lyckades: Höll planerna streck? Vad lyckades du med? Vad slösade du tid på? Finns det tidstjuvar, d.v.s. sådant som kräver mycket mer tid än du trott? Vad var utmanande? Var planen realistisk och genomförbar? Om du avvek från planen, gjorde du det medvetet eller utan att märka det? Vad borde förändras? Vilka saker gick till på ett annat sätt än du tänkt dig? Var schemat för detaljerat? Eller för fullspäckat?
• Studerande som följer upp sin tidsanvändning under fyra veckors tid under det första året genomför sina studier i snabbare takt än genomsnittet. 

Nu kan du gå vidare till den uppgift 2.