Tänk och värdera din schema

1. Hur tycker du att det gick?

Ta fram föregående veckoschema och reflektera över följande frågor innan du går vidare:

- Hur förverkligades din plan? Vad gick som det skulle?

- Hurdana utmaningar eller problem stötte du på när du försökte följa schemat? Vad använde du din tid till i verkligheten, om du inte följde planen?

- Var planen realistisk och genomförbar? Om du avvek från dina mål, gjorde du det medvetet eller utan att märka det?

- Vad lärde du dig av denna övning (om du lärde dig något)? Hur drar du nytta av det du lärt dig när du planerar följande schema?

2. Lade du märke till att du undvek eller drog ut på saker när du skulle följa ditt schema?

Bakom undvikande beteende ligger ofta en rädsla för att vi inte ska klara av en uppgift, som känns för stor och svår. I själva verket är denna rädsla ofta värre än de möjliga negativa följderna. Försök identifiera dina egna strategier för undvikande. Spelar du? Sociala medier? Hoppar du från en sak till en annan? Sociala aktiviteter?

Typiska situationer där vi drar ut på saker

• Uppgiften verkar svår

• Uppgiften kräver mycket tid

• Brist på kunskaper eller färdigheter som behövs för uppgiften

Orsaker till att vi drar ut på saker

• Perfektionism

• Brist på självförtroende, låga förväntningar på att lyckas

• Osäkerhet eller rädsla för kritik

Att skjuta upp något är inte alltid det samma som att undvika eller dra ut på saker, t.ex. när något annat faktiskt är viktigare eller när krafterna inte räcker till för allt som planerats.

Att spjälka upp målen i tillräckligt små delar är det bästa sättet att sluta undvika eller dra ut på saker. Fundera ut den minsta möjliga åtgärden som för dig mot ditt mål. Ställ upp detta som mål och genomför det. Då börjar energin flöda i rätt riktning.

Den bästa tiden att börja är NU. Ett bra tips är att ta hjälp av pomodorotekniken – försök koncentrera dig en halv timme: http://pomodorotechnique.com/

Kom ihåg att belöna dig själv när du uppnått små mål. Om belöningen hägrar någonstans i horisonten, bortom ett berg av arbete, kan det kännas nedslående. Belöna dig själv t.ex. för de mål du uppnått under veckans gång!

3. Sågar du av den gren du sitter på?

Stanna upp en stund och tänk tillbaka på dina studieerfarenheter: Avbryter du ofta en kurs om den verkar för svår? Undviker du situationer där du skulle kunna verka dum eller göra bort dig? Hur har du reagerat när du har upplevt att du har misslyckats med något?

Om du undviker utmaningar i studierna eller skjuter upp saker till sista stund ger du dig själv inte möjligheten att lyckas. När man lär sig nya saker ingår det alltid osäkerhet och ibland även misslyckanden. Den som vågar anta utmaningar och ibland även ställas inför otrevliga känslor får också en möjlighet att lyckas och känna glädje över att lära sig. Det går att lära sig reglera sina känslor.

Även följande strategier kan hjälpa dig att anta utmaningar:

• Sätt upp rimliga mål. Ett rimligt mål står i proportion till dina baskunskaper samt till den tid och andra resurser som du har till ditt förfogande.
• Spjälka upp målen i små konkreta sysslor. Detta tål att upprepas!
• Studera tillsammans med andra.
• Ta kontakt med en studiepsykolog innan det undvikande beteendet bildar en ond cirkel, där dina upplevelser av att misslyckas får dig att känna dig som en dålig studerande och dra dig ur flera situationer.

4. Varför är det viktigt att fortsätta med tidsplanering?

Hur har din tidsplanering sett ut tidigare? Om du fortfarande upplever att tidsplanering är onödigt eller meningslöst, ange varför.

Stanna upp här och ange orsaker till att du kommer att fortsätta med tidsplanering även om du inte alltid skulle känna för det. Vilken nytta medför det i din vardag och dina studier?

Du har sannolikt upptäckt att tidsplanering innebär att planera ett nytt schema för varje vecka. Det går inte att skapa något ”universellt” veckoschema som täcker hela studietiden (eller åtminstone skulle detta inte vara till särskilt stor nytta).