Stresshantering (självstudiematerial)

Stress och hjärnan

Om stresstillståndet pågår länge utan återhämtning har det en negativ inverkan på hjärnan och förmågan att hantera information. Långvarig stress belastar till en början vårt korttidsminne, d.v.s. arbetsminnet. Arbetsminnet tar emot, processar och lagrar information kortvarigt. Arbetsminnet bestämmer hur mycket information vi klarar av att hantera på en gång och innehåller all den information som vi behöver för att utföra en pågående uppgift. Från arbetsminnet överförs informationen till långtidsminnet, vilket betyder att arbetsminnet också har en central betydelse för lärandet. Arbetsminnets kapacitet är begränsad, och enligt den nyaste forskningen inrymmer arbetsminnet 3–5 enheter åt gången.

Arbetsminnet belastas lätt till följd av stress, vilket tar sig uttryck genom glömska och koncentrationssvårigheter till följd av att det inte går att tänka på lika många saker samtidigt som vanligt. Det blir svårare att ta in information, hantera större helheter och vara kreativ. Arbetsminnet störs också lättare vid stress. I studierna kan detta synas i form av att den studerande begår fler misstag såsom att lämna bort nödvändiga bilagor i e-postmeddelanden. Det kan också vara svårt att bibehålla koncentrationen vid till exempel tentläsning när fokus förflyttar sig till annat. 

En studerande som är stressad börjar lätt treva sig fram och påbörja många olika saker utan att för den skull komma framåt. Vår hjärna fungerar bäst när vi koncentrerar oss på en sak i taget och inte försöker multitaska. Multitasking innebär en stor belastning för hjärnan och tar mycket energi, eftersom uppmärksamheten kontinuerligt förflyttas från en sak till en annan. Dessutom leder multitasking till att man arbetar ineffektivt och har svårt att åstadkomma längre perioder av koncentration som gör att studierna framskrider. 

Hjärnans aktivitet kan också underlättas genom regelbundna pauser i studierna. På så sätt sker regelbunden återhämtning och sinnet skärps. Det gäller dock att tänka på hurdana pauser du tar. När du ägnar dig åt studier som kräver hög koncentration kan en kort tur utomhus göra mer gott än att ta en kaffekopp och kolla sociala medier. Det är också viktigt att förhindra olika störande moment och avbrott. Avbrott är gift för hjärnan, och det tar förvånansvärt länge att återfå koncentrationen efter ett att du blivit avbruten. Därför lönar det sig att välja en lugn plats att arbeta på och minimera störande element, till exempel genom att stänga av ljud och vibrationer på elektroniska apparater.

Långvarig stress kan leda till utmattning, som kan ha en mer djupgående inverkan på förmågan att hantera information. Studier har visat att personer redan i ett tidigt skede av utmattning aktiverar andra områden av hjärnan vid kognitiva uppgifter i jämförelse med personer som ingår i kontrollgrupper. Detta kan tyda på att hjärnan hos en utmattad person är tvungen att anstränga sig mer än normalt och därför aktiverar nya områden. Mer framskriden utmattning har enligt forskning ett samband med långsammare hantering av information, minnessvårigheter, nedsatt arbetsminne och koncentrationssvårigheter. Svårt utmattade personer belastas till exempel mer av att övergå från en uppgift till en annan. En person som är utmattad reagerar också lättare på negativa tonfall och långsammare på positiva röster, vilket tyder på att hen är inriktad på att lägga märke till sådant som är negativt. 

Se alltså till att värna om din ork, och var uppmärksam på hur du arbetar. På så sätt värnar du också om din förmåga att hantera information samt dina tankar, känslor och värderingar!  

Källor: 

Keskittymiskyvyn elvytysopas, Huotilainen M. & Moisala M., 2018.

Burn out in the brain at work, Sokka L., 2017.

Työstä ja tarkkaavaisuudesta, Kuikka P. & Paajanen T., 2015.