5. Utvärdering och tillämpning av sökresultatet i ditt forskningsarbete
När du skriver akademiska texter är tanken att du ska ta del av andras arbeten och texter och att dessa ska ligga till grund för ditt arbete. Tidigare forskningsresultat har man nytta av då man i sin egen forskning/undersökning skall argumentera sina val t.ex. av metodik. Den källkritiska granskningen är en viktig del i sökprocessen och det akademiska skrivandet. I söktjänster som indexerat stora dokumentmängder t. ex. Googles söktjänster lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid dokumentens vetenskapliga nivå.
Om du använder dig av vetenskapliga referensdatabaser såsom Scopus och Web of Science (WoS) så kvalitetsgranskas de vetenskapliga tidskrifter och konferenspublikationer, som ingår i dessa databaser. Tyngdpunkten på innehållet i databaserna Scopus och WoS är inom naturvetenskaper, medicin och teknik. Det bästa resultatet uppnås oftast genom att pröva på olika söktjänster och databaser.
Även om du har hittat vetenskapligt granskat material måste du själv alltid göra en kritisk granskning. Artikeln du hittade kanske är för gammal och det har kommit nya rön, eller det kanske finns en annan forskare som har en annan åsikt.
Konferensbidrag kan vara intressanta då de presenterar ny forskning och vad som händer inom ett område just nu. Har du hittat ett äldre konferensbidrag? Sök då hellre vidare på upphovsmannen och se om du inte kan hitta en vetenskapligt granskad artikel där författaren presenterar sina resultat.
När du skriver en akademisk text är det viktigt att det klart framgår vad som är dina egna resultat och slutsatser och vad som härrör sig från någon annan. Därför skall du ange vilka källor du har använt i ditt arbete genom att skriva en kort hänvisning i texten till den källa du använt och sedan i källförteckningen anteckna de fullständiga uppgifterna.
Informationssökning är en del lärandeprocessen. Ofta hittar du de mest relevanta källorna för ditt kandidatarbete inte genast utan först i andra hand. Lycka till med ditt arbete!